Klockare och organister i Kila

1618-1619 Sven

Rörkärr
Nämnd i Älvsborgs lösen tillsammans med hustrun.

1626 Anders
Djupviken
Nämnd i boskapslängd

1628 NN
Rörkärr
Nämnd i boskapslängd

1656-1664 Lars
Uppliden
Nämnd i mantalslängderna tillsammans med hustrun.

1665 Tomas Olofsson (Alfsson?)
S Ed
Nämnd i rote- och utskrivningslängden

1665-1666 Lars
Bunäs
Nämnd i mantalslängderna tillsammans med hustrun.
Är troligtvis samma person som förutnämnda och efterkommande.

1667-1672 Lars
Uppliden
Nämnd i mantalslängderna tillsammans med hustru och 1667 en son.

1691 Peder
Såghult
Nämnd i begravningsboken 1691 "19 Julii Peder Klockares Sohn ifrån Sågehult".
Troligen samma som efterföljande.

-1697 Päder Andersson
Kärrholmen
Nämnd i sockenstämmoprotokoll 1697 (se Johan Ersson 1697-1698) samt i protokoll den 2 aug 1696 "Tilsades klåckaren, at der han icke wille fulkomma sitt embete effter Kongl: förordningar, och klämta så wäll afton som morgon så skulle han befrukta afsluttning, hälst effter han intet något af det som kyrkolagen äskar, kan fulgiöra". Nämnd i Näs härads dombok 1699 p57 "Klåckaren Per Andersson i Kärrholmen".

Ur begravningsboken 12 juli 1708 "Kärholmen. H: Anna Larsdotter, född i Tängelsrud af äkta säng... Mannen Päder Andersson som länge warit här Klåckare, aflat med honom 10 barn...".

1697 Anders
Stora Kleven
Nämnd i mantalslängden.
Troligen samma som nästkommande.
Var klockare efter föregångarens avsked, tills ny klockare valdes

1698 Anders
Såghult
Nämnd i mantalslängden.

1697-1698 Johan Ersson
Kila Kvarn
Född ca 1635, död 8/5-1698.
Ur sockenstämmoprotokoll den 15 maj 1697 "Begiärtes enhälleligt af alla Soknemännen Johan Ersson till klåckare uti Kihla, men för den gambla Päders Giorda Tienst, skulle honom lemnas det han haft i Tweta, och giöra med kyrkoherde resor till utkyrkorna".

Ur Kila begravningsbok 1698 "Maji 8, Kihla qwarn, Johan Eriksson Klåckare 63 år".

1698-1729 Erik Jöransson
Klockargården Såghult
Ur sockenstämmoprotokoll 15 maj 1698: "Effter klåckaren Salige Johan Erssons dödeliga afgång, förestäldes församblingen at utse och wälja en i hans ställe, då föll hela församblingen på Erik Jöransson".

Nämnd i mantalslängderna till 1725. Sonen Göran står som klockare 1722-1724, och sonen Jonas 1728.

Erik avled i en tragisk olycka 1729 "...men dödde under ett lass i kihlabräckan som vält på honom".

Familjen
Klockare Erik Jöransson, f 1670 i Filipstad, d 5/1-1729 i Såghult
h. Agneta Jonsdotter Dejenström, f 1661, d 27/9-1741 i N Ed
s. Göran, f 7/9-1700 i Såghult
d. Britta, f 3/7-1703 i Såghult
d. Annika, f 28/10-1708 i Såghult
s. Jonas, f 17/2-1711 i Såghult

1726-1727 Jan Lilliebjörn
Såghult
Nämns tillsammans med hustru i mantalslängderna.

Familjen
Klockare, bonde Jan Nilsson Liljebjörn, f 1687, d 4/1-1762 i Ö Smedbyn
h1. Margareta Ersdotter Bergström, g 27/9-1724 i Kila
s. Göran, f 2/9-1725 i Björkås, d 2/2-1727 i Björkås
s. Göran, f 10/3-1727 i Såghult
s. Erik, f 15/5-1728 i Såghult, d 15/1-1785 i Rådaåsen, Norra Råda
d. Lisa, f 22/1-1729 i Såghult
s. NN, d ../2-1736 i Björkås
s. Bengt, f c1738, d 10/2-1759 i Ö Smedbyn
s. Johan Jörgen, f 8/4-1739 i Såghult
h2. Britta Lander, f 21/7-1708 i S Ed, g 15/10-1743 i Kila, d 28/3-1762 i Ö Smedbyn
s. Jan, f 16/11-1745 i Kila, d 5/6-1810 i Ulvsbol
s. Johan, f 16/1-1747 i Ö Smedbyn
d. Annika, f 16/12-1748 i Ö Smedbyn
s. Anders, f 24/6-1751 i Ö Smedbyn

1729-1749 Göran Ersson Bergström
N Ed
Ur sockenstämmoprotokollet den 1 maj 1729 "Til klåckare efter Erich Jöransson som så olyckligen omkom, blef sonen Jöran Ersson antagen för sin skickelighet skul, och tilträder samma löning som dess fader åtniutit och efter Kunglig Lag höö består. Då ock Jöran måste kasta ett sonligt öga på sin kära moder, och betänka henne uti denna stora förändringen".

Nämnd i mantalslängderna från 1725 i N Ed

Familjen
Klockare Göran Ersson Bergström, f 7/9-1700 i Såghult, g 6/6-1725 i Eda, d 25/7-1750 i N Ed
h. Kajsa Johansdotter Warnberg, f 1708 i Eda, d 14/1-1777 i N Ed
d. Stina, f 28/4-1726 i N Ed, d 28/4-1761 i N Ed
s. Erik, f 17/4-1729 i N Ed
s. Jan, f 3/11-1731 i N Ed
s. Lars, f 17/10-1734 i N Ed
d. Maria, f 11/4-1738 i N Ed, d 13/6-1742 i N Ed
d. Annika, f 24/12-1741 i N Ed
d. Maria, f 29/10-1745 i N Ed

1750 Peter Hertz
Bunäs
Son till Rustmästare Erik Hertz i Bunäs.

Ur sockenstämmoprotokollet den 1 maj 1750 "Androg Kyrkoherden Klåckarewahlet för respective församblingens ledamöter och förestälte Gymnasisten Petter Hertz och Sneckaren från Tweta Sochn Swen Såneson uti Bilswik som Competitörer til samma beställning, hwarföre Kyrkoherden med församblingens respective Ledamöters omröstande antogo Petter Hertz til Klockare wid Kihla då Kyrkoherden upläste Kongl: Majts allernådigste Kyrkolag, som nogsamt utwiste de requisita och egenskaper som en tienlig Klåckare äga bör."

Familjen
Rustmästare osv Erik Hertz, f 1693, g 12/3-1728 i Kila, d 18/11-1760 i Bunäs
h. Helena Schultz, f 1701, d 18/10-1772 i Bunäs
d. Katarina, f 2/11-1728 i Bunäs, d 5/10-1729 i Bunäs
s. Peter, f 12/12-1729 i Bunäs
s. Sven, f (döpt) 3/9-1736 i Bunäs
s. Erik, f 19/5-1740 i Bunäs
s. Jan, f 23/4-1743 i Bunäs
d. Katarina, f 2/12-1745 i Bunäs

1750-1783 Elias Eriksson Carlberg
Klockargården Såghult 1750-1760, Torstensbyn 1762-1773, S Höke 1774-1783
Ur sockenstämmoprotokoll den 30/9-1750 "Eftersom klåckare-beställningen wid Kila war ledig och Pastor påstod at en efter Kongl. Majts. allernådigste förordning och kyrkolags innehåll tienlig person måtte blifwa ansed der, som woro ärl. trogen, flitig och boklärd, kan siunga och skrifwa, så at han deri kunde underwisa forsamblingens ungdom; wid hwilket tilfälle kyrkoherden och församlingen enhälligt utwalde Elias Carlberg at wara klockare och nu strax i herrans namn tilträda beställningen".

Familjen
Klockare Elias Eriksson Carlberg, f 1718 i Väse, d 29/11-1793 i S Höke
h1. Britta Johansdotter Lindström, f 9/2 1717 i Lindalen, Väse, d 13/11-1762 i Torstensbyn
s. Jan, f 1739, d 16/3-1801 i Byn, Långserud
d. Lisa, f 1746
s. Elias, f 1746 i Kila, d 20/2-1803 i Ranglebyn
s. Olof, f 18/1-1752 i Såghult
d. Maria, f 5/12-1754 i Såghult, d 13/6 1809 i Flateby, Skee(O)
s. Erik, f 1756 i Såghult
d. Stina, f 2/4-1757 i Såghult, d ung
d. Stina, f 1761 i Såghult
d. Märta, f 1762 i Torstensbyn, d 6/2-1764 i Torstensbyn
h2. Karin Jansdotter, f 21/7 1731 i Sätterskog, g 15/9-1763 i Kila, d 24/6-1802 i S Höke
d. Märta, f 8/7-1764 i Torstensbyn, d 9/12-1774
s. Anders, f 2/1-1766 i Torstensbyn, d 30/1-1815 i S Höke
d. Märta, f 1770 i Torstensbyn, d 11/11-1836 i Torstensbyn
s. Johannes, f 1774 i S Höke, d 13/9-1805 i S Höke

1784-1793 Bengt Hagelin
Sätterskog 1784-1786, Bunäs 1786-1793
Ur sockenstämmoprotokoll den 28/9-1784 "Antog församlingen Betjänten Bengt Hagelin til klockare i stället för klockaren Elias Carlberg som för sin ålderdom sig densamma syssla afbedos, med förbeholl at i sin lifstid få upbära lönen af hemmanen Knöstad, Djupviken, Kärrholmen och Östra Skrufserud: hafwandes Hagelin imedlertid at undfå lönen af de andra hemman i sochnen enligt förordningar och gammal sedwana".

Familjen
Klockare Bengt Hagelin, f 1751 i Ölme, g 24/1-1786 i Kila, d ca 1812 i Kroken, Skee(O)
h. Maria Johansdotter Lander, f 2/8-1744 i Viken, S Ed
d. Märta Katarina, f 19/1-1787 i Bunäs

De flyttade till Rud 1798 och vidare till Skee i Bohuslän 1801.

1793-1827 Olof Andersson
Torstensbyn
Ur sockenstämmoprotokoll 12/5-1793 "Klockaren Bengt Hagelin begärte afsked ifrån sin klockaresyssla, som han här i församlingen förestådt i flera år, hvilket honom beviljades. Vid hvilket tillfälle Olof Andersson i Torstensbyn och Anders Carlberg i Höke sig såsom sökande anmälte, den förra muntligen, och den senare uti följande till sockenstäman ingifen skrift så lydande ord från ord:

'Wälärevördige och Höglärde Herr Kyrkoherde samt
Denna församlings Respectiva Ledamöter.

Som jag har förnummit det klockaren Hagelin vid nu varande Vallborgmäss Socknstämma ärnar afstå med sin klockaresyssla, torde jag ibland de flere sökande gunst benägit mig till denna syssla få anmäla. Om min skickelighet härtill anstår mig sjelf ej at döma, utan endast Herr Kyrkoherden med församlingens Respective Ledamöter. Det endast torde jag få anmärka såsom något bevekande skäl för mig, at min kära Far i denna syssla tjent denna Församling i Samfälte 36 år, äfven ock, om jag finge hugna mig af at få klockaresysslan, vill jag genast gifva till fattigcassan 100 Daler Silfvermynt. I öfrigt försäkrar jag, at om jag i detta mål vunne Herr Kyrkoherdens och församlingens ynnest och förtroende, skulle det blifva min gladaste pligt och skyldighet, at denna ynnest och välvilja till alla delar kunna upfylla. Förblifver med största vördnad

Wälärevördige och Höglärde Herr Kyrkoherdens samt
denna församlings Respective Ledamöters

ödmjukaste Tjenare
And: Carlberg' "

Trots, eller kanske på grund av, de vackra orden och "mutan" på 100 Daler, fick Anders Carlberg inte klockarsysslan. Den gick istället till hans halvbror Olof Andersson, vilket kan läsas i ett fyra sidor långt protokoll. Texten lyder sålunda:

"Protocoll hållit vid Klåckare valet i Kihla den 1 september 1793.

Sedan klåckaren Hagelin vid allmänna Socknstämman den 12 sistlidne maji begärt och fått afsked från klåckaresysslan här i Kihla församling, och sysslans ledighet uti Inrikes Tidningen No 69 thetta år blefvet kungjord, samt thenna till återbesättande ther af lagligen utlyste dag var förhanden, blef ärendet af underteknad, som efter anmodan sig instälte, till afgörande företagit, tå the 2ne inkomne sökande, nemligen Olof Andersson i Torstensbyn och Anders Carlberg i Södra Höke, utom hvilka ingen sökande sig infunnit, uppnämdes och församlingen tillfrågades om något eller intet vore emot thessa sökande at påminna: Och församlingen ingenting oangenämt hade at ärindra, utan fägnade sig öfver at innom sitt sköte äga så skickelige ämnen till klåckaresysslans bestridande son theese bägge Bröder; så blef Olof Andersson i Torstensbyn till klåckare efter Hagelin i stöd af kyrkolagens 24 Capitel 31 §, samt Kongl. Maijts theröfver gorde förklaring af den 3 maji 1782 af Kyrkoherden med församlingen antagen och tillsatt, emedan Kyrkoherden skrifteligen förklarade sig för hans antagande, och flera af församlingen munteligen. Härvid ingaf Herr Adsessorn Wälborne Bengt von Echstedt et dictamen ad protocollum, som ord från ord så lyder:

'I den händelse församlingen ej skulle vara enig, om hvilken af the 2ne som söka klåckaresysslan härstädes, och bägge dertill anses lika skickelige, anser jag för min del både oskyldigaste och tjenligaste sätt vara at genom Lottning låta lyckan skilja tvänne half-Bröder, hvilken klåckaresysslan skall undfå. Mig är det lika kjärt, hvilkendera af de föreslagne blir klåckare, som jag ock flera gånger den tillsagt; Men det betingande gör jag, såsom Kyrkans föreståndares med all rätt, at eho af dem, som sysslan undfår, gifver fattig Cassan 150 Daler Silfvermynt, hälst en af de sökande detta lofvar, skulle emot förmodan ock voteras om klåckaresysslan, förbehåller jag mig, at denna min mening blifver till Protocollo intagen.

B: v: Echstedt'

Som man uti Kongl. Maijts stadgar och förordningar ej hade någon grund at tillåta Lottning, och vid denna Sysslas besättande ej eller voterades, blef väl Herr Adsessorns tillstyrkande på begäran infördt, men man stannade vid det tagna beslutet, at underskrifva Olof Anderssons tillsättande till klåckare.

Ut Supra
Sven Engblad
Adj: Past:

Hindr. Kihlquist i Rud
Nils Ersson i Rangbyn
Hans Bryngelson i Sandbol
Erik Jansson i Ulfsbol
Erik Nilsson i Flatebyn
Anders Andersson i V Take n.man
Anders Ersson i Fjäll
Olof Andersson i Rud
Jonas Persson i Kärrholmen"

Familjen
Klockare och bonde Olof Andersson, f 22/8-1753 i Flatebyn, g 8/4-1776 i Kila, d 8/9-1827 i Torstensbyn
h. Barbro Danielsdotter, f 12/3-1747 i V Smedbyn, d 15/5-1819 i Torstensbyn
s. Johannes, f 8/1-1777 i Torstensbyn, d 3/11-1839 i Mörlid, By
d. Maria, f 19/1-1780 i Torstensbyn, d 5/1-1850 i Östensbyn
d. Cajsa, f 18/4-1784 i Torstensbyn
d. Anna, f 12/7-1788 i Torstensbyn
s. Anders, f 8/7-1793 i Torstensbyn, d 2/8-1837 i Rud. Vice klockare

1828-1890 Johannes Larsson Delin
Torp 1828-1831, Torstensbyn 1831-1844, Bolet 1844-1847, Kråkbråten 1847-1851, V Takene 1851-1858, Sockenstugan 1858-1870, S Höke 1870-1873, V Takene 1873-1890

Ur sockenstämmoprotokoll den 2/3-1828 "Uti derom från predikstolen uppläsen kungörelse voro Församlingens Invånare kallade att i dag återbesätta den lediga klockaresysslan efter afledne klockaren Olof Andersson. Denna ledighet hade i laga ordning blifvit intimerad uti Stockholms Post- och Inrikes Tidningar den 2, 4, 10 och 19 October 1827 samt derjemte i Carlstads Tidning, hvarefter 2ne sökander sig anmält nemligen Johannes Delin från W. Skrufserud här i socknen och klockaren Johannes Olsson i By, som Pastor i samma ordning å förslaget uppfört, hvilket förslag blifvit från Predikstolen uppläset och derefter oklandrat vunnit laga kraft. De föreslagne hafva sedermera, likaledes efter vederbörligt kungörande, sina prof aflagt, Delin den 10de och Johannes Olsson den 17de sistlidne Februari, så att intet hinder nu förekom eller på derom gjord tillfrågan anmäldes för den lediga sysslans återbesättande.

Sedan Pastor i korthet ordat om menniskans pligt att, utan anseende till personen, handla efter bästa kännedom i förening med egen öfvertygelse om rätt, sannt och gagneligt, utan ensidiga afsigter och ändamål, äfvensom att i följe deraf vid hvarje tillfälle af wal för lediga Embeten och tjenster i Samhället söka få den som i den lediga platsen, han må vara hög eller ringa, kan göra mästa nyttan och gagnet; uppläste Pastor de Författningar och Stadgar som detta wal i ett eller annat hänseende röra.

Voteringslängden, utskrifven efter den äfven nu till hands varande original Mantalslängden för året, blef derefter uppläsen samt alla ändringar vid den samma in margine antecknade, och voro de följande:
Ö. Takene 1/12 Erik Larssons arfvingar äga icke, utan Jonas Bengtsson.
1 W. Smebyn. Äges och innehafvas af J. G. Roman och en del disponeras, allt intill nästa vårfrudag.
Ö Smebyn 1/3 och 1/24 likaledes af J. G. Roman
Öxnevål 1/4 dito

Woteringen företogs derefter på sätt Wallängden innehåller med deruti gjorda annotationer, och erhöll Delin de flesta rösterna samt lofvade Pastor intill nästa söndag summera wallängden och då från Predikstolen kungöra huru de till bestämd summa utfallit, hvilket nu omöjligen låter sig göra. Sluteligen underrättades Församlingen om sättet att öfver detta wal anföra besvär, i händelse någon skulle dertill finna sig befogad."

"Sedan Wallängden blifvit summerad har befunnits att Johannes Delin erhållit nära 22 hela röster, och Johannes Olsson något öfver 9 hela röster.

Kungjordt från Predikstolen i Kila Kyrka den 9 Mars 1828 af A: Lignell."

Johannes Delin var systerson till förra sökanden Anders Carlberg och Johannes Olsson var son till förra klockaren Olof Andersson. De var således halvkusiner, så även denna gång stod valet mellan två nära släktingar.

Familjen
Folkskollärare och klockare Johannes Larsson Delin, f 15/4-1804 i Snuterud, S Skane, By, d 16/3-1890 i V Takene
h1. Stina Andersdotter, f 4/5-1805 i Kila, g 3/1-1832 i Kila, d 20/3-1842 i Torstensbyn
s. Jan Gustaf, f 3/9-1831 i Torstensbyn, d 8/2-1875 i Karlstad
d. Märta Sofia, f 6/1-1833 i Torstensbyn, d 28/3-1852 i V Takene
s. August, f 17/5-1834 i Torstensbyn
d. Stina Maria, f 16/11-1836 i Torstensbyn, d 29/12-1836 i Torstensbyn
s. Esaias, f 24/12-1837 i Torstensbyn, d 29/7-1897 i Hof, Arbrå(X)
d. Stina Maria, f 26/12-1839 i Torstensbyn, d 2/10-1843 i Torstensbyn
h2. Inga Lovisa Svanström, f 14/2-1822 i Sunnemo, g 24/6-1843 i Svanskog, d 23/1-1912 i V Takene
s. Johan Emil, f 18/3-1844 i Torstensbyn, d 1916 i Gävle(X)
s. Lars Wilhelm, f 16/2-1846 i Bolet, d 16/8-1932 i S Höke
s. Arvid, f 31/8-1848 i Kråkbråten, d 29/9-1848 i Kråkbråten
s. Arvid, f 12/5-1850 i Kråkbråten, d 17/9-1914 i Kyrkbyn, Arbrå(X)
s. Anders Julius, f 21/4-1853 i V Takene, d 18/4-1932 på Trädgårdsgatan 27, Säffle
s. Axel Filip, f 8/3-1856 i V Takene
s. Alfred, f 22/8-1859 i Sockenstugan
s. Robert Uno, f 23/3-1863 i Sockenstugan
s. Martin Bernhard, f 30/7-1866 i Sockenstugan, d 4/1-1945

Sonen Lars Wilhelm Delin valdes och antogs till Kila församlings förste folkskollärare och tillika ordinarie organist den 17/7-1881. Han efterträdde i den första positionen sin far Johannes, som dock bibehöll klockaretjänsten till sin död 1890.

Ur sockenstämmoprotokoll 4/10-1885 "Efter uppläsandet häraf antog kyrkostämman såsom sitt beslut, att organist- och klockarebefattningarne vid nuvarande klockarens frånfälle skulle förenas, och för dessa båda befattningar en årlig lönesumma utgå, bestående av trehundra (300) kronor."

Johannes Delin begärde vid sockenstämman den 10 maj 1888, då han var "af ålderdom urståndsatt" att tjänstgöra som klockare, få sonen Lars Wilhelm som vikarie .

1891-1919 Lars Wilhelm Delin
S Höke
Den 24 maj 1891 utsågs så Lars Wilhelm Delin i linje med tidigare fattade beslut även till klockare (Fadern Johannes avled den 16/3-1890).

Familjen
Folkskollärare, klockare och organist Lars Wilhelm Delin, f 16/2-1846 i Bolet, g 22/8-1872 i Kila, d 16/8-1932 i S Höke
h. Charlotta Nilsdotter, f 1/5-1847 i Östensbyn, d 29/3-1914 i S Höke
s. Albin Emil, f 11/5-1873 i S Höke
s. Johan Rickard, f 27/8-1874 i S Höke, d 7/3-1886 i S Höke
s. Rutger Wilhelm, f 12/3-1876 i S Höke, d 14/1-1947 i S Höke
s. Karl Gustaf, f 15/11-1878 i S Höke, d 29/6-1958 i Östensbyn
d. Hilda Maria Ingeborg, f 2/10-1880 i S Höke, d 24/1-1953 i Kilagården
d. Rut Emilia, f 20/6-1883 i S Höke, d 9/7-1947 i Kilerud
d. Olga Lovisa Viktoria, f 22/1-1888 i S Höke, d 11/4-1957 i V Smedbyn

1920-1926 Harald Edvin Gävert
N Ed
20/10-1918 föreslogs, att då nuvarande tjänsteinnehavaren såsom folkskollärare i N Ed - Rud och klockare - organist avgår under nästa år, föreslogs att klockare, och organistbefattningen skulle förenas vid läraretjänsten vid folkskolan i N Ed. Detta skulle föreslås domkapitlet.

7/9-1919 förklarade sig stämman enhälligt nöjd att till klockare, organist och ordinarie folkskollärare i N Ed från den 1/1-1920 antaga, ensam i förslag uppförde, Harald Edvin Gäwert från Mollösund(O).

Familjen
Folkskollärare, klockare och organist Harald Edvin Gäwert, f 16/4-1891 i Ransäter, g 26/12-1919, d 19/9-1949 i Valinge(N)
Folkskollärare h. Tyra Amanda Samuelsson, f 17/6-1895 i Mollösund(O), d 4/9-1958 i Valinge(N)
s. Stig Harald Lennart, f 11/10-1920 i N Ed, d 13/9-2001 i Johannes(A)
d. Tyra Ulla Birgit, f 12/9-1924 i N Ed, d 1/9-1993 i Hultsfred(H)

Familjen flyttade till Valinge(N) 9/11-1926

1927-1929 Tor Folke Mårtensson
N Ed
28/12-1925 utsågs ende sökanden Erik Lundh från Stjärnsund i Dalarna till folkskollärare i N Ed, klockare och organist. Det är dock högst osäkert om han tillträdde tjänsten. Föregångaren Harald Gäwert bodde kvar i N Ed tills Folke Mårtensson tillträdde efter beslut den 24/10-1926.

Familjen
Folkskollärare, klockare och organist Tor Folke Mårtensson, f 9/8-1905 i Hangelösa(R), g 29/12-1927, d 25/12-1987 i Harplinge(N)
h. Elsa Alva Kristina Säll, f 18/1-1900 i Borgstena(P), d 18/2-1929 i N Ed
d. Lalla Birgit, f 3/2-1929 i N Ed

Folke inflyttade från Skara 13/1-1927 och hustrun från Öljehult(K) 27/2-1928
Folke och dottern flyttar till Essunga(R) 26/10-1929

1930-1962 Nils Söderblom
N Ed 1930, Bunäs 1930-1942, Bolet 1942-1962
Nils valdes till tjänsten den 27/10-1929. Klockare- och organisttjänsten blev 1950, efter klockareinstitutionens upphörande, förändrad till en skolkantorstjänst. Nils gick i pension 1962.

Familjen
Folkskollärare, klockare och organist Nils Söderblom, f 24/1-1896 i Holmedal, g 1/11-1929, d 10/2-1973 i Säffle
h. Hanna Ingeborg Nilsen, f 4/7-1908 i Oslo, d 11/10-1994 i Strömstad(O)
d. Björg Karin, f 25/1-1930 i N Ed
s. Torsten Bruno, f 10/12-1931 i Bunäs

De kom inflyttande från Holmedal 24/2-1930

1962-ca 1974 Anders Verner Andersson
Öxnevål
Från och med 1 juli 1962 blev Verner Andersson i Öxnevål kyrkomusiker i Kila med titeln orgelspelare, beroende på hans obefintliga examen. Enligt de som var med på den tiden, så var han dock mycket mer musikalisk än Söderblom, både när det gällde sång och orgelspel. Skolkantorstjänsten blev vakant och avskaffades i början av 1970-talet.

Familjen
Orgelspelare Anders Verner Andersson, f 30/10-1909 i Öxnevål, g 17/6-1945 i Gillberga, d 14/1-1975 i Öxnevål
h. Karin Ingerid Nilsson, f 19/10-1909 i Blixbol, Gillberga, d 20/1-1989 i Säffle

ca 1974-1988 Birgitta Dahlkvist
Prästgården, Gillberga
Verner i Öxnevål avled 1975, men spelade ända in på 1970-talet. Handlingar om kyrkomusiker efter denna tid finns ej i protokollen i Kila. Man valde tillsättningsnämnd för pastoratet, och tillsatte tjänsten på detta sätt. Efterträdaren, från ca 1974, blev dåvarande prästfrun i Gillberga Birgitta Dahlkvist. Hon flyttade efter makens bortgång 1976 till Långserud och blev även församlingsassistent i Gillberga. Hon pensionerades 1988.

1988-1994 Inger Gunnarsson
Ö Takene
Inger Gunnarsson valdes som organist från 1988. Hon satt över pensionsåldern ett par år.

1995-2006 Solveig Augustin
Säffle
Solveig Augustin tillträdde som organist den 1 januari 1995.

1931 fick klockaren/organisten 600 kr i lön. Kyrkväktaren fick 500 kr plus 25 kr för ringningen.

1936 installerade elektriker Knut Höök från Häljebol elektriskt ljus i kyrkan, vilket betingade en kostnad av 1.800 kr.

Kyrkorådet beslöt den 20 juni 1943 att elektrifiera klockringningen i Kila kyrka. Tillsammans med omändring av upphängningen på storklockans kläpp uppgick kostnaden till 3.235 kr. Firma A G Bergholtz i Stockholm fick detta uppdrag. Kläppens upphängning var så bristfällig att "ringningen numera innebär livsfara för ringaren".

Samma år anges att orgeltrampare och ringare skulle ha 225 kr per år i ersättning. Vid kyrkostämman den 19/2-1937 antecknas "Med anledning av att kyrkans orgel numera drives medels elektrisk kraft...". Efter detta utgick fortfarande 225 kr per år, men då endast för ringning. Som ringare nämns Valfrid Emanuelsson i Mosserud (född 1872). Ringaren gick i pension 1952.

1950 upphävdes, genom lag, klockareinstitutionen.

Klockringningen sköts numer av kyrkväktaren.

Redan landskapslagarna förutsatte att det fanns en klockare ute i församlingarna. Klockaren var en lägre befattningshavare inom kyrkan. Han skulle ringa i klockorna, tjäna vid mässorna, hjälpa prästen vid olika förrättningar, sköta och vidmakthålla kyrkans inventarier samt vidarebefordra prostens eller kyrkoherdens brev till nästa församlings klockare. Ett viktigt krav både under den katolska och den efterreformatoriska tiden var att klockaren kunde sjunga. Det dröjde långt in på 1700-talet innan orglar blev allmänt förekommande. Det var därför viktigt att klockaren kunde ta upp och leda sången.

Om klockare i 1686 års kyrkolag, kapitel XXIV, §§ XXXI-XXXIII
Klockaren skal i liika måtto af Kyrckioherden och Församlingen wälias, men icke utan Löftesmän antagas. Han skal wara ährlig, trogen och fliitig, Booklärd, och kunna siunga och skrifwa, så at han ther uti kan underwiisa Församlingens Ungdom.

Han skal och wara Kyrckian trogen, och Kyrckioherden och Församlingen lydig, söria för ringningen och klämtningen, på behörige tiider, ställa Timmklockorna, samt taga alt thet i noga acht och förwar, som honom i händer antwardas och förtroos. Dhesliikes skal han wara Prästerna wid Gudztiensten, Skriftermålen, och när thet befalles, uti Sochnebud, samt annan Kyrckiotienst, wid handen; men ingalunda genom någon Kyrckioherdens enskiilte tienst beswäras, hindras eller afhållas ifrån then plicht honom åligger, med alt fliit och troheet at drifwa Barneläran. Han skal och bära Capitlets, Probstens, och Kyrckioherdens Bref till Probsten, när the honom tilhanda komma, til nästa Klåckare, och ther sådant försummas, til skadan som ther af timar swara. I thet öfrige, hwad hans Embete angår, så rättar han sig efter then Förordning, som Biskopen och Consistorium honom föreskrifwa.

Är Klockaren odugelig, laat, wårdzlöös och geenwördig, emot Kyrckioherden eller Församlingen, och wil sig första resan, på Pastoris enskiilte, och andra resan, på hans, uti Capellanens eller Kyrckiones Föreståndares närwaro, alfwarsamme, doch beskedelige förmaning, intet rätta låta; tå sättie Kyrckioherden, med Församlingens Råd, honom ifrån Embetet, och en annan tages i hans ställe: Men ther Kyrckioherden giör Klåckaren något förnär, tå sökie thenne Probsten, och ther han eij nöijes med hans Utslag, skal Biskopen them åtskilia.

Forskning

Gunnar Jonsson, Säffle med hjälp av Arne Berg och Carl-Johan Ivarsson, Kila

Litteratur

Bergström, Carin: Kyrkplatsen som socknens centrum
Göransson, Nils: Klockare och organister - "kyrkobetjänte" före 1950
Wentz, Hilmer: Klockaren i helg och söcken