Kila Hembygdsförening
Värmland

I Kila kyrkas sakristia finns en fin samling av porträtt av präster, som fötts i Kila men fått sin verksamhet på andra orter.
Med utgångspunkt från dessa bilder, kompletterat med uppgifter ur Karlstads stifts herdaminne, och andra källor, har jag sökt göra en sammanställning av deras viktigaste biografiska data och deras levnad.

 

Andreas Nicolai

Kyrkoherde i Gillberga från 1588 till 1629. Enligt herdaminnet var han bondson från Knöstad i Kila.

Daniel Jonæ Kilman

Son till komministern Jonas Nicolai Mariæstadius i Kila. Stud. i Uppsala 1666, predikant vid Närkes och Värmlands regemente 1672, kyrkoherde i By 1685, dito i Blomskog 1688, död 1693.

 

Av Carl-Johan Ivarsson år 2000  

Under SF:s tid byggdes år 1701 en ny kyrka i Köla. 1708 överlämnade han till landshövdingen en redogörelse för krigshändelse inom sitt gränspastorat 1611-79 efter berättelser av "gamble män". Vid tiden för sin avgång var han sjuklig och sängliggande.

Sven Faxell

Född 1661 i Kila, son till kyrkoherden Erlandus Svenonis Faxelius och hans första hustru Maria Evertsdotter Strokirk. Stud. i Uppsala 1680 och i Leipzig 1688, prästvigd 1691, kyrkoherde i Köla 1694. Kontraktsprost i Jösse kontrakt 1718. Avgick 1721 till förmån för sin måg Erik Noreen. Död 28/9 1728 I Köla och begraven i Köla kyrkas kor.

Nicolaus Jonæ Kilman

Född 1641 eller 1642, broder till ovanstående. Stud. i Uppsala 1668, prästvigd 1677, komminister i Grums 1678. Död 1726.

 

Evert Faxell

Född 1670, broder till ovanstående. Stud. i Lund 1690, prästvigd 1696 och komminister i Kila pastorat (bosatt i Svanskog). Död 1736.

 

Nicolaus Edström

Född 1680, förmodligen i Torp, Kila, son till komministern Erasmus Johannis Edstenius (Edström) och hans första hustru Christina Helsbeckia. Stud. i Uppsala, prästvig 1712, kollega i första klassen i Karlstads skola, dito i andra klassen 1720. Död 1725.

 

Johannes Edström

Född 7/1 1684, förmodligen i Torp, Kila, son till komministern Erasmus Johannis Edstenius (Edström) och hans andra hustru Christina Strandelia. (Halvbroder till ovanstående). Stud. i Uppsala 1712, kollega vid Karlstads skola 1722, lektor i matematik och historia 1727, prästvigd samma år. Kyrkoherde i Hammarö 1740, prost h. c. 1742. Död 1744 och begravd i Karlstad.

CAL skall någon tid ha studerat i Sverige innan han emigrerade. Under sin första tid i USA var han bosatt i Grand Rapids, Michigan och anställd vid ett järnvägsbolag. CAL var 1911-12 och 1924-30 redaktör för Augustanasynodens tidning "Korsbanéret". Han innehade flera förtroendeuppdrag, bl. a. var han en tid president för Swedish Historical Society of America. CAL medarbetade i Svenskt Biografiskt Lexikon med artiklar om tre pionjärer inom Augustanasynoden, i band I om Laurentius Gustaf Abrahamson, i band II om Lars Herman Beck och i band V om Carl August Blomgren.. CAL glömde aldrig sin hembygd, trots de

många åren på andra sidan Atlanten. 1903 gjorde han en europeisk resa. Han sände en hälsning till Kila kyrkas återinvigning 1936 och medverkade i "Kilabygden" 1934 och 1935.

 

Gustaf Kihlstedt

Född 16/7 1877 i Slanthalla, Rud, son till arbetaren Olof Petter Olsson (från Fjällsmyren, Fjäll) och Anna Kajsa Nilsdotter. Stud. i Uppsala 1900, prästvigd 1903, tjänst i Arvika och Norra Ny. Kontraktsadjunkt i Västerbottens tredje kontrakt 1904, komminister i Älvsbacka 1906, lärare vid Johannelund 1912-1918. Från 1912 förordnanden i Stockhomsförsamlingarna Johannes, Oscar, Storkyrko och Katarina.

Kyrkoadjunkt i Katarina 1926, komminister i Ulrika Eleonora (Kungsholm) 1928, emeritus 1952. Död 29/12 1964 på Björnbo sjukhus, Lidingö.

GK var en utomordentlig begåvning och kunde med ekonomisk hjälp av kyrkoherdarna Edgren och Fredriksson studera till präst. Under tiden i Lappland väcktes ett livsintresse för samerna. Sin mest

fruktbärande gärning torde han ha utfört som predikant vid Stockholms stads rannsakningsfängelse på Långholmen under 30 år. I början av 1940-talet skänkte han till Kila kyrka en tavla kyrkoherde Fredrik Fredriksson, som målats av en fånge på Långholmen, Igor Zaitzevsky. GK var mycket fästad vid sin hembygd och medverkade i skriftserien "Kilabygden" med bl. a. biografier över kyrkoherdar. Han tyckte om att samla sina landsmän i Stockholm omkring sig och kallade sig då Pastor Wermelandorum.

 

Carl Sjöman

Född 18/10 1895 i By, son till handlanden Arvid Sjöman och Wilhelmina Berghel. Efter studier vid Johannelund prästvigd i Storkyrkan, Stockholm 1922. Sjömanspräst i Liverpool 1923, kyrkoadjunkt i Gällivare 1924, komminister i Byske 1926, dito i Robertsfors 1932, dito i Östersund 1939, emeritus 1962. Död 279 1976 i Uppsala.

CS föddes visserligen inte i Kila, men han kom som mycket liten till Rud och finns med i porträttgalleriet i Kila kyrkas sakristia. Hans kallelse att bli sjömanspräst fick avslutas på grund av sjukdom. Hela livet behöll han dock ett stort intresse för sjömansvården. Han fick söka sig till Luleå stift. Längsta tiden kom han att verka i Härnösands stift. CS var en öppen och omtyckt person. Han var en god predikant med

lågkyrklig profil. Han hade också ett mycket stort intresse för diakonin.

 

Emil Johnson

Född 2/4 1885 i Lillerud, son till hemmansägaren Johannes Nilsson och Britta Kajsa Persdotter. Emigrerade till USA 1910, stud. vid Augustana College, B. A. 1919, B. D. 1922, Lund 1919-1920. Prästvigd för Augustanasynoden 1922 i St. Paul, Minnesota. Tjänst i Augustanasynoden 1922, bl. a. i Worcester, Massachusetts. Inträdde i Svenska kyrkans prästerskap 1928, förordnanden till Spånga och

Veckholm, Uppsala stift. T. f. kyrkoherde i Teda 1935, dito i Vallby 1937, kyrkoadjunkt i Bollnäs 1943, emeritus 1949. Död 16/6 1980.

EJ berättar i sina memoarer om sitt barndomsland vid Summeln och om hur han greps av amerikafebern. I USA arbetade han på byggen i Chicago med omnejd. Kallelsen att bli präst tog dock överhanden och han satte sig i skolbänken vid 27 års ålder. Orsaken till att han i Sverige sökte sig till ärkestiftet var att han stiftat bekantskap med Nathan Söderblom på en amerikabåt 1923. EJ var en stilla och barnafrom man. Då han ibland kunde komma i språkliga svårigheter, hade han som sed att skriva ner sina predikningar ord för ord. I en minnesteckning betecknas han som en något udda präst. Riktigt hemmastadd i Svenska kyrkan blev han aldrig, och efter pensioneringen återvände han till USA och fick där sluta sin långa levnad.

 

Ragnar Toremark

Född 13/10 1894 på Pållerud i Torstensbyn, son till torparen Johan August Gustafsson och Ida Maria Stark. Stud. i Lund 1926, prästvigd 1929. Tjänst i Svanskog (två tillfällen), Degerfors och Millesvik. Kyrkoherde i Millesvik 1932, dito i Gunnarskog 1939. Död 18/9 1959 på Karlstads lasarett.

RT tog värvning vid Värmlands regemente och var där i åtta år innan han växlade levnadsbana och började studera till präst. Tankarna att bli präst väcktes förmodligen under konfirmationstiden. RT:s konfirmationslärare var Fredrik Fredriksson. Under sin tid vid regementet sökte han upp domprosten Gustaf Jakobsson för att få råd om studier. På flera av sina tjänstgöringsplatser fick han dra upp det kyrkliga

livet ur djupa svackor. Tillsammans med hustrun Inga skänkte han 1936 en ljuskrona till Kila kyrka. I Gunnarskog hade han ner stor möda på renoveringar av kyrka och församlingshem.

 

Axel Johansson

Född 11/12 1887 i Fjäll, son till hemmansägare Johannes Nilsson och Britta Kajsa Persdotter (broder till ovannämnde Emil Johnson). Prästvigd 1936. Folkskollärareexamen 1909, lärare vid Osby samskola 1909-1914, stud. i Lund. 1914, fil. kand 1917, teol. kand 1930, teol. lic. 1930, teol. dr. 1937. Lärare vid Grimslövs folkhögskola 1921-1931, lektor i Helsingborg 1936, dito i Västerås 1944,

pensionerad 1952. Död 20/11 1964 i Uppsala.

AJ och brodern Emil växte upp i ett fromt hem, präglat av den lågkyrkliga väckelsen. Han valde att gå lärarbanan, men hans obetvingliga studielust gjorde att han ofta satte sig själv i skolbänken. AJ:s avhandling för teologie doktorsgraden handlade om frälsningsbegreppet hos C. O. Rosenius. AJ innehade aldrig prästerlig anställning utan verkade mesta delen av sitt liv som lärare.

 

Richard Orremo

Född 21/8 1909 i Klockaregården, son till lantbrukaren August Olsson och Anna Olsson. Stud. i Lund 1935, prästvigd 1939, tjänster i Holmedal, Eda, Skillingmark, Mo, Visnum, Rudskoga och Södra Råda. Komminister i Rudskoga 1944, t. f. kyrkoherde i Håslöv, Lunds stift 1959, komminister i Räng, samma stift 1962, kyrkoherde i Köla 1968, emeritus 1974. Död 25/6 1995 i Malmö.

RO var född i Kila men växte upp på Åsunda i Segerstads socken, dit föräldrarna flyttat. Han stöttades i sitt val av att bli präst av kyrkoherde Fredrik Fredriksson i Kila och domprosten C. V. Bromander. Det som beredde RO en särskilt tillfredsställelse i arbetet var konfirmandundervisningen. I den lade han ner hela sin själ. Han hade också en omvittnat fin kontakt med sina konfirmander. RO skydde det

högtidliga och pompösa men uppfattades ibland som alltför korrekt och formell.

 

Oskar Kileby

Född 23/1 1918 i Kila, son till lantbrukaren Alfred Olsson och Karolina Kilberg. Folkskollärare i Leksand, Dals-Ed, Köla och Säffle. Prästvigd 1966, kyrkoadjunkt i Åmål 1967, komminister i Karlstads domkyrkoförsamling 1971, emeritus 1982. Bor i Säffle.

 

Ivar Johansson

Född 16/7 1922 i Dyvlanda, Ingersbyn, son till lantbrukaren Karl Johan Johansson och Mathilda Andersson. Stud. vid Hagabergs folkhögskola och Johannelund, verksam som ungdomssekreterare och predikant i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen, kompletterande studier i Lund 1965-1967, prästvigd 1967 för Lunds stift. Präst i samarbetskyrkan Västerkyrkan i Hässleholm 1967, sjukhuspräst i Hässleholm 1977, komminister där 1984, emeritus 1987. Bor i Uppsala.

 

Komminister i Follingbo 1990.

 

Carin Sahlén Andersson

Född 12/8 1958 i Kråkbråten, dotter till Bertil och Ruth Sahlén. Studier i Uppsala. Prästvigd 1990, komminister i Åmål 1990, dito i Järnskog 1992.

JE författade en skäligen enkel gradualavhandling om "Värmland och dess konungar". Den trycktes i ärmland förr och nu 1924.

 

Olof Byström

Född 11/4 1722 i Östra Takene, son till bonden Jon Olsson och Annika Nilsdotter. Stud. i Uppsala 1757, prästvigd 1760, sockenadjunkt i Kila och Tveta 1768. Död 4/5 1788 i Björkås, Kila.

 

Johan Kilqvist

Född 2/10 1762 i Torstensbyn, son till bonden Sven Jansson och Maria Nilsdotter. Stud. i Uppsala och Lund, prästvigd 1768, förordnanden i Färgelanda, Millesvik, Sillerud, Järnskog och Skillingmark till 1783, därefter mest utan tjänst. Avsatt från prästämbetet 1790. Död 12/4 1801 i Bolstad.

JK var ett tragiskt öde. redan på sin första plats visade han tecken på svåra alkoholproblem. Under tillfällig tjänstgöring i Millesviks pastorat nyårsdagen 1788 var han alldeles redlös och fick ledas bort från altaret. Detta kom att leda till hans avsättning. Efter avsättningen levde han i största fattigdom och uselhet på olika platser i stiftet. Hans sista vistelseort blev Bolstads prästgård där han måste skötas om som ett barn och inte kunde uträtta något själv.

 

Bengt Gustaf Seidelius

Född 10/8 1762 i Kila, son till kyrkoherde Elof Seidelius och Anna Lisa Forsell. Stud. i Uppsala 1780 och i Lund 1785, prästvigd, huspredikant hos statssekreteraren Elis Schröderheim, förordnanden i Karlstad, Kroppa och Steneby. Komminister i Södra Råda 1810, kyrkoherde i Brunskog 1819, dito i Kila 1821, prost h. c. 1822. Död 3/12 1823 i Kila.

BGS ägde stora gåvor men hade en svag karaktär. Han hade stora problem med flaskan och hade tidigare bl. a. avskedats från en tjänst. Hans far lämnade ett gott namn efter sig i Kila som resulterade i att BGS blev vald till kyrkoherde här. Under sin Kilatid hann BGS inte uträtta så mycket, men han återuppbyggde den prästgårdsflygel som förstördes när kyrkoherde Jonas Ifvarsson innebrändes. Anders Lignell tecknar i Kilaboken en synnerligen mörk bild av BGS.

 

Anders Kihlén

Född 9/9 1771 i Norra Höke, son till bonden Jon Andersson och Annika Eriksdotter. Stud. i Uppsala 1794, prästvigd 1796, förordnanden till Steneby och Sillerud. Kapellpredikant i Borgvik 1803, komminister i Eda 1814, kyrkoherde i Silbodal 1826, prost h. c. 1833. Död 10/4 1842 i Silbodal.

I Silbodal grundade AK en ambulatorisk växelundervisningsskola.

 

Pehr Pehrsson

Född 29/9 1781 i Kila, bondson enligt herdaminnet. Finns ej i Kilas födelsebok för detta datum. Stud. i Uppsala 1810, prästvigd 1811, tjänster i Färgelanda, Gräsmark, Fryksände, Nössemark, Dalby, Blomskog (två tillfällen) och Steneby. Komminister i Trankil 1824. död 22/4 1846 i Trankil.

Enligt stiftets förste herdaminnesförfattare, kyrkoherde Johan Hammarin, var PP en "hederlig men underlig man".

 

Tor Lignell

Född 9/7 1840 i Kila, son till kontraktsprosten Anders Lignell och hans andra hustru Regina Matilda Poignant. Stud. i Lund och Uppsala 1857, prästvigd 1865, förordnanden i Norra Ny, Nössemark, Stora Kil och Arvika. Komminister i Älgå 1869, kyrkoherde i Eda 1879, kontraktsprost i Jösse kontrakt 1906-1909. Död 2/3 1911 i Eda.

TL var en av de stilla i landet, mycket olik sin utåtriktade och energiske far. Han ägnade sin mesta kraft åt sina församlingar. TL blev Eda pastorats förste kyrkoherde och kom i hög grad att prägla Edas utveckling.

 

Karl Magnus Almqvist

Född 14/9 1846 i Torp, Kila, son till sedermera kyrkoherden i Norra Ny, prosten Johan August Almqvist och Catharina Charlotta Åberg. Stud. i Uppsala 1866, prästvigd 1870, förordnanden i Vitsand, Norra Ny, Frändefors, Stavnäs, Gåsborn, Kristinehamn och Sillerud. Kapellpredikant i Norra Finnskoga 1873-1875, komminister i Trankil 1879, kyrkoherde i Blomskog 1900. Död 4/6 1921 i Blomskog.

KMA:s far reste vid tiden för sonens födelse på den s. k. konsistorii skjutskärra och KMA fick således tillbringa sin barndom på olika ställen i stiftet. I Norra Finnskoga råkade han i konflikt med både kyrkoherden och församlingsborna, vilket medförde förflyttning till Sillerud. I övrigt ansågs han vara en mycket nitisk och kunnig präst.

 

Emil Alexander Carlberg

Född 10/12 1845 på Carlbergshagen, Södra Höke, son till lantbrukaren Anders Emil Carlberg och Christina Regina Pfeiffer. Stud. i Uppsala 1869, prästvigd 1872, förordnanden i Tveta och By. Kapellpredikant i Norra Finnskoga 1884. Död 22/12 1890 i Norra Finnskoga.

Enligt C. V. Bromander var EAC en framstående liturg. Han var mycket fästad vid sin hembygd och tänkte sig söka sig närmare den, efter att ha varit Värmlands "överstepräst", men döden hann före. Han är begravd på Kila kyrkogård. En syster till honom var gift med sedermera biskopen Nils Lövgren, en annan med kyrkoherde Olivier Brynteson i Ärtemark.

 

Olaus Chilleen

Född 18/11 1841 i Södra Höke, son till nämndemannen Olof Larsson och Maria Nilsdotter. Studier vid folkskollärarseminariet i Karlstad, och bl. a. studier i Vänersborg och Göteborg. Emigrerade till USA 1870. Studier vid Augustana College and Seminary, Paxton, Illinois 1871-1873. Prästvigd där för Augustanasynoden 1873. Pastor i Clay Center, Kansas 1873, Whitehall, Michigan 1875, Irwin, Pennsylvania 1891, även Greensburg 1891-93. Död 5/2 1912 i Irwin.

OC hade tänkt studera till präst i Sverige, men av olika skäl kunde detta inte förverkligas. I USA arbetade han först som stadsmissionär i Chicago. OC ansågs vara en duktig predikant och själasörjare. Han gav ut en egen tidskrift, kallad "Fridsdufvan". Trots över 40 år i Amerika hade han en del svårigheter med engelska språket och tänkte 1911 lämna sin tjänst, men döden hann före. OC begravdes i Irwin, men stoftet gravsattes i Whitehall, Michigan, vid sidan av tidigare avlidna hustru och tre barn.

Anders Leuwgren

Född 30/11 1844 i Sätterskog, son till sedermera hemmansägare Erik Jansson och Anna Olsdotter (och bror till biskop Nils Lövgren). Stud. i Uppsala 1871, prästvigd 1873, förordnad till Hedvig Eleonora i Stockholm, pastoratsadjunkt där (verksam i Djurgårdskyrkan) 1880, tillika kateket i Katarina 1883, komminister i Hedvig Eleonora 1893. Föreslagen till kyrkoherde i Oscar 1906. Död 8/5 1911 i Stockholm.

 

Anders Kinell

Född 2/4 1847 i Ranglebyn, son till hemmansägaren Nils Andersson och Britta Andersdotter. Studerade vid Johannelunds missionsinstitut i Sundbyberg. Emigrerade till USA 1869. Studier vid Augustana College 1870-75, vid seminariet 1881. Teol. dr. (Doctor of Divinity) 1926. Prästvigd 1882 i Altona, Illinois för Augustanasynoden. Pastor i Wilkes Barre, Sugar Notch, Pennsylvania 1882, Pierson, Florida 1884-87,

West Salem, Frideborg, Nebraska 1887-91, Fridhem 1889-95, Ephraim, Sister Bay, Wisconsin 1895-98, Chicago 1898-99, Templeton, Kalifornien 1899-1909, Buffalo, Minnesota 1909-10, Victor, Colorado 1911-12, Berkeley, Kalifornien 1912-17. Död 24/11 1928 i Berkeley.

AK vistades en tid hos brukspredikanten Gustaf Daniel Sillén i Billingsfors för studier. På Johannelund påverkades han av Waldemar Rudin. Under pionjärtiden fick han arbeta under svåra umbäranden. Hans hobbies var mynt- och frimärkssamlande. AK medverkade gärna i de svensk-amerikanska tidningarna. Efter sin pensionering ägnade han sig åt botaniska, psykologiska och andra studier. Han författade också

ett stort antal minnesteckningar.

 

Nils Lövgren

Född 29/3 1852 på Lövåsen i Södra Höke, son till hemmansägaren Erik Jansson och Anna Olsdotter. Stud. i Uppsala 1874, fil. kand 1876, fil. lic. 1881, teol. dr. 1897. Lärare vid Johannelund och Fjellstedtska skolan under studieåren. Lektor i Umeå 1881, dito i Örebro 1884, dito i Uppsala 1885, prästvigd 1886 för Uppsala stift. Kyrkoherde i Gävle 1890, kontraktsprost i Gästriklands östra kontrakt 18908-1900.

Vigd till biskop i Västerås stift 1900, tillika kyrkoherde i Lundby 1900-1916. Död 7/2 1920 i Västerås.

NL och hans ovannämnde äldre bror Anders växte upp i ett enkelt och gudfruktigt bondehem. Modern kom tidigt med i väckelsen. NL gynnades ekonomiskt av kyrkoherde Lars Edgren. Han kunde genom Edgrens försorg komma till skolan i Åmål och läroverket i Karlstad. När NL kom till Uppsala valde han den filosofiska fakulteten med sikte på lärarbanan. Med tiden kom han att bli en stark förkämpe

för Svenska kyrkan och önskade, trots frånvaron av teologisk examen komma i prästtjänst.

NL:s kyrkoherdetid i Gävle kom att bli mycket innehållsrik. I Gävle var frikyrkligheten, ledd av P. P. Waldenström mycket stark, och NL och Waldenström kom att bli antagonister i alla sammanhang. Ekumenik var inte så intressant vid denna tid. NL intresserade sig särskilt för det kristna vardagsarbetet, diakonin. På hans initiativ startades 1898 Svenska diakonsällskapet. Det var (och är) en utbildningsanstalt

för utbildning av diakoner. Utbildningen var från början förlagd till Gävle men den finns sedan början av vårt sekel i Stora Sköndal i Farsta. Som biskop i Västerås var NL med och grundade Svenska kyrkans diakonistyrelse 1910. Själv valdes han till vice ordförande (ärkebiskopen var självskriven ordförande).

NL:s första hustru hette Hilda Carlberg och var från Carlbergshagen i Södra Höke. Hilda var klen både till sinnet och kroppen och hon avled endast 46 år gammal. NL gifte om sig med Anna Posse, dotter till psalmdikterskan Betty Ehrenborg-Posse. Anna Posse var diakonissa och var verksam i Gävle församling. Efter makens död skänkte hon det porträtt av maken till Kila kyrka, som nu hänger i kyrkans sakristia.

NL ansågs vara ett biskopsämne och när biskopsstolen i Västerås 1898 blev ledig var han en av kandidaterna.När den valde, J. A. Ekman, efter några år blev ärkebiskop, blev NL hans efterträdare. NL:s insats som stiftschef är inte så omskriven i litteraturen. Han var mycket verksam som ledamot av kyrkomötet. Hans efterträdare karaktäriserar honom som först och främst en Herrens tjänare. Till sin

läggning var han ganska konservativ och innerst inne var han nog en ganska ensam människa. 1919 började NL:s hälsa att vackla. När han detta år öppnade Västerås stifts prästmöte var han mycket svag. Han hade ändå hoppats att kunna deltaga i den kyrkliga introduktionskursen i Stora Tuna sommaren 1920, men döden hann före.

 

Julius Bengtsson

Född 4/4 1864 i Knöstad, son till sedermera godsägaren Jan August Bengtsson och Anna Danielsdotter. Stud. i Uppsala 1889, prästvigd 1893, förordnanden till Holmedal, Sunne, Lekvattnet och Botilsäter. Komminister i Botilsäter 1896, dito i Södra Ny 1911, kyrkoherde i Nordmark 1912, dito i Rämmen 1913, dito i Nor 1928. Död 6/11 1930 i Nor.

JB:s far ägde en gård i Knöstad, Kila, men familjen var aldrig skriven där. JB anges dock I Botilsäters husförhörslängd vara född i Knöstad. Han var en omedelbar människa och synes enligt minnestecknaren vid prästmötet ha haft många goda egenskaper. Han var mycket musikalisk och avlade kantors- och kyrkosångarexamen. JB var inte främmande för att predika även i frikyrkliga sammanhang.

 

Carl Vilhelm Bromander

Född 9/2 1865 i Norra Ed, son till hemmansägaren Anders Bromander och Lovisa Högberg. Stud. i Uppsala 1888, prästvigd 1886, förordnanden i By, Ekshärad, Södra Finnskoga och Karlstad. Pastoratsadjunkt i Karlstad 1901, kyrkoherde i Ölme 1907, dito i Fryksände 1915, domprost i Karlstad 1922 emeritus 1937. Död 16/2 1963 i Kila.

CVB blev förunnad ett långt och rikt liv. Han dog en vecka efter sin 98-årsdag och var då den äldste av Svenska kyrkans präster. Han ansåg sig själv vara kroppsligen svag, men tack vare en exemplarisk livsföring uppnådde han en så hög ålder. CVB blev präst under vad som brukar betecknas som en Svenska kyrkans kristid. Den hade skakats av striderna som följde på 1800-talets folkväckelse och

hade inte återvunnit all kraft. Men trots detta fanns det mycken fromhet i kyrkans hägn. CVB förkunnade Guds ord på ett enkelt och evangeliskt sätt. Under CVB:s och företrädaren Gustaf Jakobssons tid i Karlstad var söndagsgudstjänsten välbesökt och vid de stora högtiderna var det fullsatt i domkyrkan.

 

CVB intresserade sig tidigt för historia och särskilt den värmländska hembygdens. Under sin tid i den nordligaste delen av landskapet fäste han Nordiska Muséets uppmärksamhet på den utdöende finnkulturen och en räddningsaktion igångsattes. I Värmland förr och nu 1933 skildrade han Västra Smedbyns (von Echstedtska gårdens) historia. Men det är främst den personhistoriska forskningen han ägnade sitt intresse. Hans biografier över numera bortglömda men minnesvärda värmlänningar har influtet mest i Karlstads stifts julbok och i Värmland förr och nu och har i vissa fall utgivits som småtryck. CVB samlade material till ett Karlstads stifts herdaminne, som dock inte fullbordades. CVB:s bibliografi trycktes i Värmland förr och nu 1937. Hans släkthistoriska anteckningar finns tillgängliga hos Värmlandsarkiv i Karlstad. Genom sina intressen kunde han knyta kontakter med dem som sällan satte sin fot i kyrkan. Efter sin pensionering flyttade han tillbaka till sin fädernegård I Norra Ed.

 

Carl Axel Lindvall

Född 26/12 1866 i Västra Takene, son till brukaren Nils Olsson och Gustava Nilsdotter. Emigrerade till USA 1886. Studier vid Augustana College, B. A. 1898, B. D. 1902, Doctor of divinity 1924. Prästvigd för Augustanasynoden 1902 i Ishpeming, Michigan. Pastor i Marshalltown, Iowa, 1902, Bloomington, Illinois 1907, Zion, Chicago 1909-1940. Död 8/5 1943 i Chicago.

John Andersson

Född 27/7 1939 i Ranglebyn, son till lantbrukaren Waldemar Andersson och Hanna Andersson. Arbetat bl. a. som skogsarbetare, verkstadsarbetare, polis, ombudsman för Folkpartiet på Gotland och inom Arbetsförmedlingen. Studier i Lund 1985 och i Uppsala 1987 (på deltid). Prästvigd 1989 för Visby stift.

Källor och litteratur:

Alsterlind, Frej: Sädet glimmar. Minnesteckningar över bortgångna präster. Katrineholm 1965.

Präster från Kila

Bergendorff, Conrad: The Augustana Ministerium. A Study of the Careers of the 2,504 Pastors

of the Augustana Evangelical Lutheran Synod/Church 1850-1962. Rock Island, Illinois 1980.

Billing, Einar: Herdabref till Prästerskapet i Wästerås stift, Uppsala 1929.

Biografisk matrikel över Svenska kyrkans prästerskap 1970, red. Ivar Hylander, Lund 1971.

Biografisk matrikel över Svenska kyrkans prästerskap 1970, supplement 1934-1970, red.

Ivar Hylander. Lund 1972.

Bring, Ragnar: Axel Johansson - tänkaren, forskaren, läraren. Karlstads stifts julbok 1968, sidan 45-58.

Edestam, Anders: Karlstads stifts herdaminne I-V. Karlstad 1965-1975.

Hellström, Gunnar: Stockholm stads herdaminne, Stockholm 1951.

Holm, Herbert: Carl Bromander, Karlstads stifts julbok 1963, sidan 81-95

Johansson, Axel: Religiösa barndomsintryck. Karlstads stifts julbok 1942, sidan 81-95.

Johnson, Emil: Vinden drar från väster. Jönköping 1965.

Lindvall, C. A: Olaus Chilleen. Korsbanéret 1913, sidan 143-151.

Luleå stift 1904-1981. Församlingar och prästerskap. Kungl. Skytteanska samfundets handlingar

nr 25, Umeå 1982.

Nyberg, Harry: Från väckelsemiljö till kyrkomedvetande i kyrkokris. En studie i Nils Lövgrens utveckling

1852-1896/98. Uppsala 1975.

Nyberg, Harry: Nils Lövgren, Svenskt Biografiskt Lexikon band 24, sid. 617-621. Stockholm 1982-1984.

Piltz, Charles: Ragnar Toremark, Karlstads stifts julbok 1960, sidan 158-160.

Sjöman, Folke: Bondpojke från Kila-präst för nybyggare och indianer, Säffle-Tidningen 28/7 1973.

Sjöman, Folke: Glömde aldrig födelsebygden under sextio år i Amerika. Säffle-Tidningen 2/8 1973.

Sjöqvist, Åke: Lärare, präst och diakonipionjär. En studie i biskop Nils Lövgrens insatser i svenskt kyrkoliv.

Stockholm 1989.

Skarstedt, Ernst: Pennfäktare. Svensk-amerikanska författare och tidningsmän. Stockholm 1930.

Windh, Hilding: Emil Johnson. Ärkestiftet 1981/82, sidan 176.