Kila Hembygdsförening
Rud

Torpvandring västra Kila

Tallmon, (StoraBråten?)

Vi börjar vandringen vid torpet Tallmon som revs före 1910 skriver Folke Sjöman i sina anteckningar. Tallmon är troligen ett sentida namn på stället, för det finns ej upptaget i husförhörslängden. Vid torpinventeringen 1983 kom vi till slutsatsen att det kan vara Stora Bråten, ett torp som Sjöman inte hade några upplysningar om.
Den sist boende på stället skall ha varit Gustafva Gustafsdotter f 1838 i Kila och kallad ”Krösestava”. Hon kom med barnen inflyttad från Knösta 1894. Stället upptaget på fornlämningskartan.

Ba el. Bat.

I början av1800-talet står i husförhörslängden Badet. I slutet av 1800-talet är inte torpets namn nämnt men en änka med 4 barn bodde här. Kajsa Andersdotter Rudkvist f 1841. 1892 kom Nils Gustaf Nicklasson f 1851 med familj.


Lilla Bråten eller Lillbråten

Om detta ställe skriver Sjöman att det skulle ligga i närheten av en liten väg ner mot Summeln. Vid torpinventeringen hittades ett litet ställe som kan stämma med Sjömans beskrivning. Några 10-tal meter i NO ligger en större sten. Platsen finns på fornlämningskartan men RAÄ kallar platsen för Basdalen(?) av någon anledning. RAÄ skriver vidare att stället finns på Laga Skifteskartan och att öppningen till jordkällaren ligger i söder.

Vi fortsätter vägen ner mot Summeln, Baladan och Badplatsen och vid Badplatsen tar vi Kafferast. Där finns sittplatser och flera bord (en gammal kvarnsten har också blivit bord) och för övrigt är platsen mycket välskött, helt på frivillig väg.

Summeln sänktes i början av 1900-talet och då byggdes vägen och ladan. Vid ladan skall också funnits ett stall och en skogsarbetarbostad. Redan i mitten av 1800-talet fanns planer på att sänka Summeln men kyrkoherden Anders Lignell skrev en hel bok i ämnet och lyckades på så sätt hindra sänkningen i över 50 år

Efter kafferasten följer vi stora vägen till startplatsen.

Vi passerar först gården Pellerud. Stället ligger fint uppe på höjden och har fått sitt namn efter en Pelle Jansson men den som de äldre i trakten kom ihåg på 1980-talet var ”Nils på Pellerud”. Sjöman skriver att Nils var bror till Anders på torpet Skogen.

Edmanskerud.

Den sista torplämningen (förpantning) vi passerar ligger på högra sida av vägen, några 10-tal meter upp i skogen. Hit kom 1888 f.d. soldaten från Norra Ed Johannes Olsson Edman, f 13/1 1845 i Kila, med familj. Edman försörjde familjen med flottning på våren och som slaktare påhösten. Edman köpte soldattorpet i Ulvsbol och flyttade dit med familjen. Edman dog 1817.

Stället besöktes 21/11 1984 i samband med torpinventeringen. Inga uppgifter om vem som byggt stället. Syren och fruktträd växte då på platsen och namnskylt sattes upp 22/8 1985. kogsstyrelsen har sedan bytt ut markeringen men också bevarat den gamla skylten. Johannes Olsson Edman kom hit med familj 1888 efter att ha varit indelt soldat i Norra Ed. Johannes arbetade som flottare på våren och slaktare på hösten. Edmanskerud var en förpantning (49 år?) och omkring 1911 köpte Edman Ingerbergskerud i Ulvsbol och flyttade dit med äldsta sonen Johan Adolf f 13/12 1870. Johan Adolf hade varit i Amerika men återkom till Kila 1904 och flyttade sedan till Ed i Värmland 1914. Johannes Edman dog 1917.

Edmanskerud revs och marken återgick till stamfastigheten.


Ernst Askmar har berättat om flottningen på Summeln på en berättarkväll vid Kvarnstugan och han visade då också ett varpankare som användes på den tiden.

1894 gjorde domprosten C.W. Bromandet en teckning av Kila kvarn och såg. Teckningen visar också en flottningsränna. Innan rundvandringen är slut passerar vi soldattorpet i Rud, till vänster invid vägen. Soldattorpet Ruderud är liksom Pellerud välskött.


Soldatbostället i Rud. Ruderud i Kila.

Den förste soldaten som jag hittat i husförhörslängden för Rud är Bengt Rudqvist f 1729. Hustrun Ingeborg Eriksdotter f 1726. Sonen Sven f 1755, Annika f 1761 och Bengt 1764. Bengt Rudqvist dog i mitten av 1770-talet och ersattes av Sven Rudqvist f 1752 med hustrun Annika f 1753. Nästa soldat var Nils Nilsson Rudqvist f 1762 och hustrun Maria Jansdotter f 1752. Barnen Stina f 1783, Nils f 1784, Ingrid f 1789 och Johan f 1792.
Före sekelskiftet kom Lars Jansson Rudqvist f 1778 i Svanskog och hustrun Cajsa Eriksdotter f 1780. Barnen Maria f 1798, Johan f 1803, Erik f 1807, Lena f 1810, Ingrid Britta f 1814, Nicolaus f 1820 och Olle f 1823. Cajsa Eriksdotter dog 1826 och hennes man dog vid arbete med Götha Canal 30 juli 1827. Soldatstommen har nu fått nr. 98.

Ny soldat kom 1830 från Gillberga, Anders Bengtsson Rud f 6/12 1805 Gillberga. Hustrun Märta Jonsdotter f 3/10 i Långserud. Alla barnen födda i Rud. Johannes f 18/12 1831, (Arbetade tidvis i Norge.) Anna Maja f 6/1 1834, Lovisa f 28/9 1836, Kristina 20/12 1838, Märta Kajsa f 6/6 1841, Eva 6/11 1844, August 17/12 1847, (Se Myren Lilla Kleven, Torpinventeringen.) Charlotta f 21/1 1852 och en fosterson Nils Magnus Svensson f 14/10 1852 i Södra Ed.

I husförhörslängden står antecknat att Anders blev kommenderad till Marstrand 2/3 1852 och dottern Märta Kajsa fick katekesen 1855. Anders Bengtsson Rud blev gratialist i början på 1860-talet och flyttade till närbelägna Stenbacken i Rud. En ny soldat tillträdde. Anders Andersson Rud f 1/4 1843 i Kila. Anders blev soldat den 25/4 1862 och hade tidigare arbetat som dräng i Torstensbyn. Anders gifte sig med Märta Kajsa f 1841 och dotter till den förra soldaten. Sonen Arvid f 1/4 1867 (dog 1869), Alfred f 1/2 1870, Anna Elenora f 23/4 1872, Johannes f 29/1 1875, David f 17/5 1877 och Maria f 21/9 1879. (Märta Kajsas syster Lovisa var inneboende i två år innan hon gifte sig med Magnus Pettersson och flyttar till Vickersrud i Tveta.) Anders Rud dog 17/1 1880 och änkan och barnen flyttar antagligen till torpet Ba innan de på 1890-talet flyttar till Åmål.

Den nya soldaten hette Carl Johan Fredriksson Rud f 16/8 1859 i Gillberga. 1875 kom han från Långserud till Västra Smedbyn och står där som förpantningsägare. Han blev soldat i Rud 30/4 1880 och gifte sig 1884 med Maria Nikolausdotter Ed f 5/5 1857 i Långserud. Barnen Alona Eugenia f 5/8 1885, Albin Edvard f 11/7 1887 och Dagmar Maria f 8/5 1889. Carl Johan utvandrar till Amerika 1889 och 1891 kommer familjen efter.

1888 kom en ny soldat till Tallmorönningen ?, Wilhelm Johannesson Rud f 28/8 1868 i Kila, han gifte sig 1890 med Anna Kajsa Svensdotter f 19/2 1859. Barnen Gustaf Albin f 21/8 1891, Oskar Vitalis f 2/9 1893, Karl Wilhelm f 27/4 1898 och Bror Erland f 4/9 1902. Wilhelm Rud ägde en fastighet i Ingersbyn med beteckningen 20 öre som han troligen ärvt eller köpt av sin svärfar Sven Olsson som dog 1900. Denna fastighet måste vara Tallmorönningen i den bit av Ingersbyn som ligger på andra sidan av vägen vid Ruderud. 1906 dog Wilhelms hustru Anna Kajsa och han flyttar till Tallmon (Tallmorönningen –Svenserud) med barnen.

Wilhelm Rud bor kvar i Ingersbyn och Tallmon med sonen Erland 1939. Wilhelm Johannesson Rud blev den siste indelte soldaten i hemmanet Rud.


Till Ruderud flyttade 1906 Augusta Johannesdotter f 13/1 1865 i Ed socken och hennes dotter Maria Elisabeth Johansson f 18/ 1899 i Tveta. Augusta var sömmerska och flyttade med dottern till Åmål 1921.








Ernst Askmar berättar om stället Tallmon, (Stora Bråten)



Ba el. Bat.  början av1800-talet står i husförhörslängden Badet.

Ernst Askmar berättar om flottningen på Summeln.

På väg mot en efterlängtad kafferast.

Soldatbostället i Rud. Ruderud i Kila.

Tallmorönningen, Soldatbostället i Ingersbyn ?



Erland och Wilhelm Johannesson Rud