Kila Hembygdsförening
Kärrholmen

Stora Bråten, torp
På ”den gamla goda tiden” var ett av vardagens problem att få vinterfoder till kreaturen.
Man tog upp eller brukade naturliga ängsmarker ute i skogen. En av dess ängsmarker som Kärrholmen brukade låg nära en halvmil upp i skogen och kallades Stora Bråten. Denna röjning, eller bråte, var en av de större, därav bamnet.

På storskifteskartan över Kärrholmens ängar och beteshag år 1795 är här markerad en ängslada.

På en del av ängen som tillhörde gården Södra Bråten uppfördes i början av 1800-talet en torpstuga. Hit flyttade ”ängevakten” Olof Jansson med hustru. Ängevaktarens uppgift var att vid frostrisk förhindra skador på grödan. Endera eldade man och lät röken lägga sig som ett lock över ängen, eller så drog man ett rep mellan sig för att skaka av daggen av stråna.

Vid laga skiftet år 1837 finns den enda beskrivning av stugan. Den lyder sålunda:
1 stuga gamal förfallen
1 lada m loge gammal
1 fähus brukbart
2e små skifteslador
och 1 bod i gott stånd


Att stugan var ”gamal förfallen” kanske bevisas av att året efter, 1838, flyttar den sist inneboende från stället. Samtidigt uppförs strax intill torpet Ängen, som fortfarande står kvar.

Innebyggare
1802-1820
Ängevakten, torparen Olof Jansson med hustru Annika Olsdotter och sonen Jan. De flyttar till grannstället Nya Bråten (Matterud) ca 1820.

1820-1826
Från Fiskartorpet under Kila Prästgård kommer näste torpare: Nils Jonsson med hustru Cajsa Swensdotter och sex barn: Maja, Johannes, Swen, Merta, Jan och Abraham. År 1823 föds sonen Petter, Han avlider dock redan 1825. Familjen flyttar till torpet Myren.

1826-1838
Inga uppgifter om bosatta

1831-1838
Från Rud i Tveta inflyttar Petter Ingemarsson med hustru Britta Larsdotter och dotter Maria Greta. 1833 avlider dottern, 3 år, och hustrun, 31 år. Dödsorsaken för Britta anges till lungsot.

1835-1838
Från Bynsberg i Bro inflyttar fältjägaren Anders Niklasson Engblom med hustru Kajsa Olsdotter med två barn: Stina Maria och Anna Kajsa. På stora Bråten föds ytterligare två barn: Gustafva och Britta. Familjen flyttar till granntorpet Holmelund.


Ängen, torp, gård, missionshus
ca 40 meter väster om det då fallfärdiga torpet Stora Bråten uppfördes Ängen år 1837.
Marken hade sedan storskiftet på ängar och beteshag 1795, tillhört den gård som sedemera fick namnet Där framme.

Förste torparen på Ängen blev en måg och dotter till Per Persson Där framme.

Innebyggare
1838-1852
Från Knöstads soldattorp Knöserud kom näste torpare Nils Olsson med hustru Maja persdotter och barnen: Olle Petter, Anna Kajsa och Karolina. De flyttade till Svanhult som Nils köpt.

1852-1869
Torparen Anders Andersson med hustru Brita Stina Andersdotter och barnen: Anders Gustaf, Thilda, Olof, Sofia och Johan. De flyttade vidare till Djupviken.

1869-1871
Från Nolhagen i Boda inflyttar Olof Peter Andersson med hustru Maja Cajsa Jansdotter och barnen: Amanda och Anna Maria. De flyttar till västra Salberget i Ö Skrufserud.

1871-1886
Torparen Johannes Hansson med hustru Anna Christina Jansdotter och barnen: Amanda, Anders Gustaf och Johan. Även Johannes far Hans Nilsson flyttar in. Johannes avlider redan 1875, övriga bor kvar till 1886 då de flyttar till By socken.

1878-1892
Ovannämnde Olof Peter Andersson återvänder till Ängen med familj, som utökas med dottern Augusta Sofia. Olof Peter friköper Ängen 1882. När han avlider 1892 flyttar övriga familjen till Lelle stöge.

1892-1915
Från Kristiania (Oslo) i Norge kommer näste ägare Kristian Gulbrandsen och hustrun Karen Amundsdotter och barnen: Kristine och Karoline (med sonen Adolf Waldemar). I början av 1900-talet flyttar döttrarna tillbaka till Norge. Kristian avled 1914 och hustrun Karen året efter.

1915-1919
Gården köptes in till grannstället Holmelund. 1919 således bostadshuset och en tomt till Kila kommun som inrättade småskola i Ängen.

1919-1937
På småskolan, även kallad Holmtjärnsskolan, verkade som lärare: Elisabet Sundberg, Elsa Larsson, Karin Josefsson och Sara Persson.


1937-
När skolan drogs in såldes fastigheten till Ängens missionsförening (tillhörande Bibeltrogna Vänner). Numera ägs fastigheten av Sune Fransson.









Busjöudde, torp

Torpet Busjöudde låg på södra Hultets mark nere vid Bodasjön. Stället var en förpantning på 49 år. Stugan var på endast ett rum. De kvar varande resterna av grunden har uppmätts till 6 x 4,6 meter, med ingång från söder. Ladugården som låg ca 80 meter åt nordost var nedgrävd i marken. På grund av läget rann vatten in, så på vintern kunde där vara fullt av svallis. Då tog man in kalven i stugan. Ladan var så gles i väggarna att fåglarna åt upp säden.


Denna, som man kan tycka enkla boning uppfördes 1877 av Johan Fredrik Brunzell som med hustru och barn flyttade in samma år. I stugan bodde då Johan Fredrik Brunzell med hustru Anna Johansdotter, dottern Eva Maria och sonen Johan Fritjof. Hustrun Anna var blind, hon hade fått sina ögon skadade i samband med att en ko hade stångat henne. Dottern Eva maria dog vid nitton års ålder.

Johan Fredrik Brunzell var ofta frånvarande vid husförhören. ”tros vara i Amerika” ibland” i Helsingland” samt ”bort rymd i Norge” osv. Det sägs att Johan Fredrik en tid arbetade på en fiskfabrik på Lofoten i Norge, hustrun Anna gick till fots för att  hämta honom och blev i samband med detta gravid med Fritjof och som hon födde i Kristiania (Oslo) 1876. Johan Fredrik avled 1916 och Anna två år senare.


Det gick en liten väg förbi stugan och min far har berättat att vid ett tillfälle skulle min farfar åka med häst och släde till kvarnen i Knöstad och lämna säd för att mala då han åkte förbi. Det var en kall vinterdag och han såg att dörren hade blåst av sina fästen. Han stannade och gick in i stugan, där såg han det gamla paret låg i sin säng och kunde inget göra åt detta. Anna var ju blind och Johan Fredrik var svag av ålderdom. Han gjorde eld i spisen och fick tillbaka dörren så det blev varmt i stugan.

Efter Johan Fredrik och Annas död tog sonen Fritjof över stugan, han hade tidigare arbetat i Karlstad som vagnmakarlärling och han titulerades även som handelsexpedit.
Han var även i Nordamerika en tid, men flyttade hem 1908. Senare arbetade Fritjof som bokhållare.

Min far har även berättat att han ibland var på besök hos Fritjof, självklart skulle det bjudas på kaffe i stugan. Det fanns ingen brunn så de använde det vatten som fanns i bäcken till hushållet vilket han inte var van vid vilket gjorde att han ibland tackade nej till faffet.

När de 49 förpantningsåren var till ända 1926, flyttade Fritjof till Säffle där han hade en speceriaffär.






Ängen, torp, gård, missionshus

Elever vid Ängens skola

Sune Fransson och Pär Johansson

Vi vandrar på till Busjöudde, torp