Kila Hembygdsförening

Runt 1910 revs de kvarvarande byggnaderna runt brunnen och virket blev till en ny ladugård i trakten. I början på 1900 talet kunde man se upptrampade stigar i flera riktningar mot brunnen, vilket vittnar om att badgästerna hade varit många genom åren.
Under torksommaren 1947 så hittade jordbrukaren Albin Johansson som köpt gården Doktorrud 1943 brunnen. Jag hade hört talas om Sörensen hade haft igen en brunn på gården, så jag beslutade mig för att försöka finna den igen, berättar: Albin Johansson.
Jag gick med slagruta och fick utslag nära skogskanten. Jag behövde inte gräva mer än 3 till 4 decimeter, så stötte jag på stenarna och där fanns brunnen. När jag rensat bort all stenfyllning, så sköt en finger tjock vattenstråle upp ur berget och under natten steg vattnet meterhögt. Men det gav inte så mycket vatten, att vi kunde klara oss, så till slut fick vi borra efter en ny vattenbrunn på gården,
 

Smeknamnet hankedoktorn

Det har berättats att den danske doktorn fick sitt smeknamn hankedoktorn.
När doktor Sörensen skulle bota bölder på hals, rygg och armar stack han en syl genom böldens rotfäste och trädde ett par tegelstrån genom hålet och virade sedan en hank eller ögla av taglet för att hålla såret öppet, så varet kunde rinna ur. Även om metoden var smärtsam så var den effektiv. Han botade lunginflammation med en medicin, som bestod av en äggula, lite socker, 6 droppar terpentin och ett spetts glas konjak, vilket intogs, iblandat med varmt vatten. Det blev svettningar av denna medicin och mycket ofta snabb tillfrisknande. Skabb botade han med svavel kokt i vatten för tvättning på de angripna ställena.

Vissa uttalande kunde vara så här:
”Dej skall jag göra bra men dom som inte får min medicin dom dör dom”.






Finns det något bevarat idag 2014?

Prövensen

”Dej skall jag göra bra men dom som inte får min medicin dom dör dom”.
Hankedoktorn
brunnsbad och pörtekammaren

Friderich Niels Prövensen f: 30.05.1822 i sankt Knuds församling Odense i Danmark.
Föräldrarna Hans Christiansen Prövensen, lärare vid Borgerskolan och hans hustru Clara Charlotte Hedevig Pilstrup

Vad var det då som hände för över ett sekel sedan när en hel bygd gavs hopp om återfrisknande och ett hälsosammare liv.
Friderich Niels Sörensen som han blev kallad i Sverige, hette egentligen Prövensen i efternamn, kom till Nordtorp i Gillberga 1863. Han gifte sig 1864 med Cajsa Olsdotter från Skomperud i Gillberga. Han utvecklade, efter att källan upptäckts ett nog så hektiskt brunnsliv, med allt vad det innebar med sanning och lögn om bot för krämporna. Han kallade sig själv för Brunnsintendent och Medikus i sitt arbete.
Och vattnets läkande egenskaper spred sig snabbt bland mäniskorna i bygden och närbelägna socknar.

Upphovet till Brunnslivet i Torp
Denna välbesökta hälsobrunn låg  på den tiden i en
mycket vacker dalgång . där en bäck bildar gräns mellan Torps och Nysäters hemman. Brunnskällan som har ett mycket järnhaltigt vatten, upptäcktes i slutet av 1850-talet av en invandrad dansk "läkare".
Friderich Niels Prövensen som  troligen hade gått utmed denna dalgång och upptäckt denna brunns källa som då och som än idag har ett mycket järnhaltigt vatten, med en tydlig järn smak på tungan.

Skolvägen från Torp till Nysäter passerade förbi här på den tiden, idag är den igenvuxen av träd och tät buskvegetation. Källan är näst intill omöjligt att upptäcka idag.
Om man inte har en god lokal kännedom.

Torps brunn 2014
Doktorrud

Anläggningen som han och befolkningen byggde upp bestod av diverse olika byggnader.  Ett brunns hus, byggt i en våning, var placerat strax intill källan. Ett femtontal meter därifrån låg badhuset, som var timrat i två våningar. En bassäng som var tre meter bred och sex meter lång, var inbyggd i verandan. I badhusets nedre våning fanns två badrum jämte avklädnings rum i vardera änden av huset. Två av badrummen var kombinerade med var sitt sk ångskåp där patienten (sedan hela kroppen smorts in i den järnhaltiga gyttjan) klämdes in i med huvudet ovanför en låst klafförsedd öppning, under vilka stora järngrytor var placerade. Dessa fylldes med vatten som värmdes upp så att ånga bildades och steg upp dit där patienten satt, den järnhaltiga gyttjan togs också från platsen.


Brunnskurerna måste ha gjort nytta för överallt i brunnsbyggnaderna och omkring brunnen så låg det kryckor och käppar, som behandlade patienter slängt sedan de botats, berättar Richard Andersson som då bodde på Nordtorps gård. Men vassa tungor vill göra gällande att hankedoktorn förbjöd sina brunnsgäster att ta med sina kryckor hem. Han befallde dem rent utav att de skulle lämna dem kvar på platsen.

Torps brunn var åtskilligt förnämare vid denna tid än Gillberga brunn tack vare att Torp hade en egen doktor, även om han var självlärd. Han kunde prata och folk litade på honom. Traktens folk såg med välbehag att brunnen blev populär och tog gärna emot gäster i sina hem. Att dricka ”brunn” och bada gyttjebad ansågs hälsofrämjande.


Omkring 1868 så flyttade Sörensen till Torstensbyn i Kila men forsatte sin verksamhet
vid Torps brunn varje sommar. Även i sitt nya bostadshus i Kila fortsatte han med sin
läkarpraktik. Stället fick i folkmun namnet ”Doktere” Doktorrud. Och där i pörtekammaren
tog han emot sina patienter.

Där berättas att hankedoktorn var svår till humöret, och om något gick honom emot så kunde
han sitta och tjura i hela dagar. Då stängde han in sig i kammaren och så småningom
fick det rummet bara heta pörtekammaren.
Förmodligen är pörte en dialektisk förvrängning av purken.

Det fanns en vatten brunn på gården som Sörensen lät gräva till sina tillresande patienter.
De kunde stanna och vattna sina hästar medan de besökte honom. Men i ett vredes mod lät
hankedoktorn stena igen brunnen så den blev obrukbar. Friderich och Cajsa fick inga egna
barn men tar två fosterbarn, Charlotta Maria född 5/6 1873 i Kila och Karsten född 1/6 1870 i Norge.


Under Sörensens tid på gården arbetar ett flertal pigor bl.a. Johanna Nilsdotter född 17/4 1836 i Kila, Anna Olsdotter född 5/7 1823 i Långserud, Emma Andersdotter född 19/12 1857 i Gillberga, Anna Maja Elinsdotter född 18/1 1828 i Gillberga, Alina Larsdotter född 23/9 1869. Stina Cajsa Nyström född 1851 i Gillberga, Britta Maria Andreasdotter född 7/3 1852 i Edsleskog, Cristina Andersdotter 3/1 1862 i Långserud. Hans hustrun Cajsa dör 28/12 1883, så pigan Emma Andersdotter blir då hushållerska hos Sörensen.

De ständiga resorna till och från såväl brunnen som patienter runt om i bygden        
blev dock med tiden mycket ansträngande för honom, han avled 2 maj 1896
i sitt hem i Kila.
Efter att Sörensen avlidit upphörde brunnsverksamheten.


Torps bad gryta som finns bevarad hos Gillberga hembygds museum.

Friderich Niels Prövensens operationskniv. Bevarad hos Mats Larsson i Östensbyn Kila.