Kila Hembygdsförening
Ulfsbol

För 20 år sedan gjordes en torp- och fornlämningsvandring till hemmanen Fjäll och Ulvsbol.

Vi skall nu återse fornlämningarna, kolbotten och torpet Haget i Ulvsbol. Fornlämningarna här uppe på Stenåsen på gränsen mellan Fjäll och Ulvsbol har under åren varit något av ett problem för fornlämningsinventerarna.

1836 gjorde kyrkoherden Anders Lignell en till synes korrekt inventering.
1867 gjorde N.G. Djurklou en inventering i Kila men besökte troligen ej dessa lämningar.
1934 inventerade I. Atterman men hittar ej hällkistan trots att han söker i närheten av rösena som han registrerar som A 30;1 och A 30;2.
1963 inventerades på nytt och då bedömdes Attermans rösen som som en hop frostsprängda stenar men hällkistan hittades och fick nr. 41 i inventeringen.

Nu har länsstyrelsen (Skogsvårdsstyrelsen) markerat platsen men verkar ha missat hällkistan.

Hembygdsföreningen 2006               

Kolbotten med koja 

När vi här i Sverige började framställa järn var vi i början helt beroende av träkol. Kolet, från kolmilorna här i trakten, såldes oftast till Borgviks bruk. Kolet mättes i stig och 1 stig var 24 tunnor. För 1 stig kol fick man på 1930-talet 6-7 kronor. Kolningen i större skala upphörde efter andra världskriget.

Oftast hittar man kolbottnar i närheten av vatten och här i Ulvsbol finns en liten bäck ca 25 meter väst om kolbotten. Innan senaste avverkningen och plantering fanns flera kolbottnar synliga söderut. 

Torpet Haget eller Pyråsen  

Före 1858 bodde här en f.d. korpral vid 2:dre majorens kompani, nr. 66 Johannes Depui f 1811 i Gillberga. Denne Johannes blev sedan kyrkvaktmästare och efterträddes av Anders på Bråten. Anders var i sin tur far till kyrkvaktmästare Frans Andersson. 

Anders Nilsson bodde här med familj mellan 1858 -60. Sonen Alfred f 1858 bodde på Oxedalen i Rangelbyn från 1905 till sin död 1945. 
Andreas Nilsson kom till Haget med familj 1860. Andreas bodde kvar med dottern Mina (Wilhelmina f 1850) till sin död.

Andreas hade i sin ungdom varit i tjänst hos Erik Gustaf Geijer på Ransäter. Andreas berättade att han en gång körde Geijer med häst till Stockholm och de tog in på slottet som kungens gäster. Det led mot kväll och Andreas började se sig om efter en sovplats. Snart fann han en bekväm säng och somnade gott. Fram på natten väcktes han av kungen , som sade -Nu får du upp Andreas, för nu vill jag gå och lägga mig.

Så nog kunde Andreas ljuga, tillägger Karl Einar Jansson som återberättat historien i en tidningsartikel från 1950-talet. I folkminnesarkivet finns också en historia nedtecknad av Olga Ekman  Larsson. I Olga Ekmans barndom på 1890-talet bodde på Ulvsbolsfjället en gubbe som kallades för Pyråsen, namnet efter stugan där han bodde. Sett på storn sa Pyråsen , nå han inte hade mer än en halv stöbbe  å den satt han på sjöl. 

Den förre rättaren på Sjönnebol  (Grums) Stefanus Olsson f 1809 bodde också som inneboende på Haget. Om denne Stefanus Olsson har Folke Sjöman skrivit en dramatisk historia. Sjöman skriver i sin historia att Stefanus synes de sista åren av sitt liv bott på soldattorpet Nicklasberg i Ulvsbol. Vid torpinventeringen 1985 fick vi en uppgift att Stefanus bott på Haget men detta hindrar inte att han också tidvis kan ha varit inneboende på soldattorpet som nu kallas Ingerbergskerud   

Om fornlämningar

Redan 1837 gjordes fornlämningsinventering i bl.annat Ulfsbol och Fjäll, av prästen Anders Lignell. Denna inventering var enl, min åsikt bättre än de följande tre. 1860-talet inventerade Nils Gabriel Djurclou, men han besökte sannolikt inte Ulfsbol utan hänvisar bara till Lignell, dessutom citerar han inte Lignell rätt. Lignell skriver: "Ofvan Haget invid Fjäll en jättekista. "Djurklou skriver: "Ofvanom gården i hagen. "Lignellmenade troligen torpet Hagen eller Larshagen i Fjäll. Djurklous formulering gör att vid inventeringen 1934 söker Ingemar Atterman efter hällkistan i en hage ovanför gårdarna i fjäll.
Ingemar Atterman hittar inte heller hällkistan i Ulfsbol men han registrerar de två rösena i närheten men på Fjälls sida av hemmansgränsen. Rösena fick beteckningen 30:1 och 30:2.
Bäckman hittade hällkistan 1963 vid inventeringen, men bedömde Attermans rösen som en hop frostsprängda stenar."
Vid kompletteringen av 1963 års inventering, som gjordes på 1990-talet, har hällkistan behållit sitt reg. nr. från 1963 nr.41. Lignells 4 stenar och Attermans rösen har fått nr.213 och vidare har här registrerats en uppallad häll och ett kiselbrott som nr. 216.
Fölesten vid Svanskogsvägen har nr. 212 och fångstgropenvid Ulvemon har nr. 236.
Under nr.220 i Riksantikvarieämbetets fornlämningsinventering för Kila socken står, Gårdstomt. Bebyggd. Ulfsbol. Äldsta belägg 1568. Skattetorp.

Avskrift ur Anders Lignells inventering.

Fjell. Vid Buvattsbacken finn flera ättehögar, hvilka stundom äro runda, stundom fyrkantiga. En jättegraf finnes på Ulfsbols skog o en på Fjells skog. Ättestupor finnes kanske äfven, åtminstone finnes berg, som liknar ättestupor. Alf Nils Nilsson i Fjell erhölls en flintvigg, funnen under brytning af ett hag. De ofvannämnda jättegrafvarna äro mycket förfallna och hällar äro ifrån dem borttagna. En dito av kullersten finnes äfven på Ulfsbol skog som af allmogen kallas klostret. Å ena sidan framför denna ättehög äro 4 stora stenar uppresta i en rak linje.

Ulfsbol. På skogen, söderut från hemmanet en graf.

Avskrift ur Attermans inventering.

Av äldre upptecknare nämnda fornlämningar, ej påträffade vid inv.1934.
Ulfsbol. Hällkista. (Djurklou 1867, sid. 164.) Äldre personer i hemmanet meddelade , att de sett hällkistan i sin ungdom, men att den senare blivit omöjlig att återfinna, då den berövats de flesta av sina hällar. Den skall vara belägen i närheten av och S om fornlämning 30 där den emellertid ej kunde återfinnas under rekognosceringen.


Bosse Kihlgren visar vägen.
Hällkista nr 41.
I dag finns inget som tyder
på en kolmina.
Pyråsen eller Haget.
Det finns inte mycket kvar
av jordkällaren.
Fölongesten eller fölesten vid
Svanskogsvägen.